Jag har varit skitnojjig över hur denna sommar skulle sluta. Richard har bara sagt att "det kommer ordna sig".
Hur fan kan det bara ordna sig? Man kan ju inte (som Johan Glans skulle ha gjort) krypa ihop i fosterställning och tro att alla problem kommer lösa sig själva. Man måste ju fixa det själv.

Men otroligt nog, så har Richard haft rätt, allting har löst sig.
Vi har båda fått sommarjobb! Jag i köket på USÖ och Richard på ett privat företag inom hans framtida bransch.
Så där hade vi tur.
Men man får inte bli för bekväm och tro att allting ska stå serverat för en. Är man hungrig får man laga maten själv.